Matematiska institutionen

Matematik

Vad är matematik?

Kul, vackert, användbart, komplicerat, abstrakt. Svaret varierar beroende på vem du frågar. Men vad vi alla kan hålla med om är att matematik är den enda vetenskap som lever i ett eget universum, ett universum där sant är sant och falskt är falskt, nu och för all framtid.

Du har säkert hört uttrycket matematik finns i allt. Men vad betyder det egentligen?

Att matematik finns i allt kan betyda att matematik går att observera i naturen. Om du tittar noga på solrosen på bilden ser du att dess frön är ordnade i spiraler. Räknar du antalet spiraler som är riktade åt höger och antalet som är riktade åt vänster kommer du att märka att de utgör talen 21 och 34. Dessa tal är så kallade fibonaccigrannar. Det innebär att de står bredvid varandra i fibonaccitalföljden, en följd där varje tal utgör summan av de föregående två talen: 0, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34 osv. Detta mönster är mycket vanligt i spiralliknande strukturer i naturen.

Att matematik finns i allt kan också betyda att matematik kan hjälpa oss att förstå olika fenomen, att vi kan göra prognoser med hjälp av matematik och att matematik står bakom tekniska uppfinningar. Visste du till exempel att själva grunden till våra moderna datorer är just matematik?

Matematik och dess nytta

Det fanns en tid då man trodde att matematiken var uträknad. Det var 1700-tal, integrationskalkylen var uppfunnen och många ansåg att allt var klart. Det fanns inget mer att upptäcka. Men hundra år senare kom den abstrakta algebran och matematiken utvecklades explosionsartat. Idag är matematik en dynamisk vetenskap som växer mer och mer för varje dag. 

Vid Uppsala universitet har den matematiska forskningen på senare år förgrenats och omfattar en mängd olika områden, inom både abstrakt och tillämpad matematik. Vi har till exempel forskare som försöker lösa ett av världens viktigaste matematiska problem, de så kallade Navier-Stokes-ekvationerna som inte bara är intressanta matematiskt utan också ytterst användbara.

En annan av våra forskare har hittat en oväntad koppling mellan matematik och fotboll:

Matematik kan man ägna sig åt på olika sätt. En del är intresserade av att utveckla ett särskilt matematikområde medan andra tycker om att använda matematik för att lösa konkreta problem.

Vad jobbar matematiker med?

I och med att det är relativt ovanligt med djupa matematikkunskaper i samhället är matematiker mycket eftertraktade på arbetsmarknaden. Prognoser talar för att efterfrågan kommer att vara fortsatt hög i framtiden.

Även om många matematiker jobbar som forskare är forskning bara ett bland många områden där människor med hög matematisk kompetens är verksamma. Det vanligaste yrket bland våra tidigare matematikstudenter (alumner) är aktuarie. Andra vanliga titlar är biostatistiker och systemutvecklare. Vidare jobbar många som olika typer av analytiker. Ett nytt yrke som är på uppgång är data scientist.

Våra alumner finns på företag som: Spp, Swedbank, Combient, Scandia liv, Statistiska centralbyrån, Elekta, Uppsala Clinical Research, Regionalt cancercentrum, Max Matthiessen, Prover, Försvaret, First Derivatives, Itiviti, Accenture, Qliro, ÅF, Göteborg Energi och många fler.

Vi arbetar aktivt med att stärka kopplingen till arbetsmarknaden inom våra utbildningar samtidigt som vi ser till att bibehålla möjligheten till fördjupning i teori för de studenter som är intresserade av en forskarkarriär. Våra lärare är aktiva forskare med många internationella kontakter.

Matematikforskare blir man om man läser ett kandidatprogram och ett masterprogram i matematik följt av en forskarutbildning som vanligtvis tar fem år. Det går även att söka till forskarutbildningen inom främst tillämpad matematik om man har läst något annat program (t.ex. ett civilingenjörsprogram) där relevanta kurser ingår.

Möt lärare och forskare i matematik

Cecilia Holmgren (foto: privat)

Cecilia Holmgren har alltid drivits av en stark lust att lösa problem och bestämde sig redan som tonåring för att bli matematikforskare. Jordi-Lluís Figueras var uttråkad av skolans matematik och hade en lärare som sa att han aldrig skulle klara av att läsa matematik på universitetet. Tobias Ekholm ville bli fysiker men fastnade för matematiken när han läste sina första universitetskurser. Idag forskar de alla i matematik. Möt Jordi, Cecilia, Tobias och många fler i vår intervjuserie Matematikprofilen.

  • Finns tal?

  • Komplexa system

  • Nyfiken på oändligheten?