Matematiska institutionen

Jordi-Lluís Figueras ser glädje i matematik

Jordi-Lluís Figueras (foto: privat)

Han började läsa matematik för att motbevisa en lärare som inte trodde att han kunde klara av det. Idag forskar Jordi Lluís Figueras i dynamiska system och har glädje som sin främsta drivkraft.

När Jordi Lluís Figueras berättade för sin matematiklärare att han ville läsa matematik efter gymnasiet svarade läraren att det inte var någon idé att ens försöka. Universitetsmatematik skulle vara alldeles för svårt för honom.

- Jag var väl inte någon exemplarisk elev på gymnasiet, så jag förstår att hon reagerade så, säger Jordi Lluís Figueras.

Efter lärarens kommentar bestämde sig Jordi Lluís Figueras för att bevisa motsatsen och sökte till ett matematikprogram på ett universitet i sin hemstad Barcelona. Det visade sig vara ett lyckat val.

- Jag upptäckte att jag älskade matematik. Jag ville läsa något där jag kunde se kunskapens gränser, befinna mig på ett ställe där jag hade kunskap bakom mig och mysterier framför mig.

Jordi Lluís Figueras berättar att han inte var särskilt intresserad av skolan när han gick på gymnasiet. Han upplevde att det var meningslöst att läsa om saker som andra redan kände till. Han ville utforska, finna saker som ingen annan före honom upptäckt.

Visste du redan då att det gick att forska i matematik?

- Jag läste en väldigt känd bok, "Fermats gåta" av Simon Singh. Där beskrev han vad matematisk forskning var för något. Så jag fick ett hum om att det fanns problem man kunde lösa, eller att man kunde sätta upp sina egna problem.

Är det speciellt för matematik att kunna hitta på egna problem?

- Ja. Oavsett vilka problem du skapar kan du alltid försöka hitta svar till dem.

Vet din gamla mattelärare att du blev matematiker?

- Ja, det vet hon. Hon har många matematiker i släkten och flera av dem har varit mina lärare på universitet. Vi är vänner nu.

Tror du att du skulle plugga matematik om hon inte hade sagt så?

- Förmodligen inte. Jag har flera ingenjörer i min släkt, så jag hade nog satsat på en ingenjörskarriär.

Efter grundutbildningen valde Jordi Lluís Figueras att doktorera i dynamiska system, ett fält som befinner sig på gränsen mellan matematisk analys och tillämpad matematik, och handlar om system som förändras med tiden. I sin doktorsavhandling undersökte Jordi Lluís Figueras vad som händer med invarianta mångfalder, som är en särskild typ av rum, i olika sorters dynamiska system. Doktorsavhandlingen var en blandning mellan numeriska beräkningar, rigorös numerik och teoretiska resultat.

- Det är det bästa sättet att göra en doktorsavhandling i matematik. Numeriska beräkningar är ett sätt att utforska okända fenomen. Om man genererar många simuleringar kan man göra antaganden och försöka lösa dem.

Ungefär som att utföra experiment?

- Ja. I min doktorsavhandling gjorde jag många numeriska experiment. Jag skrev en halv miljon rader kod, vilket är väldigt mycket.

Direkt efter sin disputation fick Jordi Lluís Figueras en tjänst vid Uppsala universitet och har arbetat här sedan dess. Han berättar att den största anledningen till att han attraherades till Uppsala universitet var Warwick Tuckers forskning.

- Warwick Tucker är mycket inflytelserik inom rigorös numerik och jag ville utforska mer av den vägen.

Vad gör du just nu?

- Skriver VR-ansökan (skratt). Jag har flera projekt. Ett av dem gör jag med Dan Strängberg. Vi håller på och avslutar en artikel om invarianta mångfalders bifurkationer. Sedan är jag i slutfasen av arbetet med en bok som jag har skrivit tillsammans med min tidigare handledare. Den handlar om hur man kan sätta upp korrekta ekvationer för invarianta mångfalder och hur man löser ekvationerna.

Ett annat av Jordi Lluís Figueras projekt är sommarskolan Summer math camp, som han arrangerar tillsammans med topologen Thomas Kragh. Huvudidén med sommarskolan är att visa studenterna att de är kapabla att forska även när de inte befinner sig på en väldigt hög kunskapsnivå.

- De behöver inte vänta på att bli klara med sina masterkurser innan de börjar forska. De kan börja skapa matematik oavsett vilken nivå de befinner sig på. När man är på lägre nivå saknar man verktygen, men då kommer man att hitta på egna verktyg och lösa problemen. Att lösa problem är att göra forskning.

- Ibland säger vi till ungdomar att de inte kan ägna sig åt saker för att de är för unga. Att de inte kan läsa den och den boken för att de inte har rätt mognadsnivå. Jag gillar inte den idén. Om du vill läsa, läs. Du kommer kanske inte att förstå helt och hållet, men ingen förstår någonting till fullo. Om du bara förstår en liten del är det gott nog.

Vad är ert fokus i det här årets omgång av Summer math camp?

- Euklidisk och icke-euklidisk geometri. Vi vill visa dem hyperbolisk och sfärisk geometri. Sedan kommer vi att ge dem några forskningsämnen. Förra året hade vi polynomekvationer som tema, och de forskningsämnen som vi föreslog var formulerade som ganska vaga frågor. Studenterna gick in på djupet och utformade teorier utifrån de här frågorna. De var väldigt kreativa och jag tror att de lärde sig mycket.

Vad gillar du mest med ditt jobb?

- Att läsa. Att läsa och lära. Det är den bästa delen.

Vad vill du uppnå med din forskning?

- Jag vill ha roligt. Det är allt.

Alma Kirlic

2015-04-02

Fler intervjuer med forskare och lärare i matematik

Algebra

Algebra är en upplevelse för Veronica Crispin Quiñonez
Martin Herschend vandrar i algebrans värld

Analys

Gunnar Berg - studentfavoriten som gillar matematiska samtal
Anders Karlsson trivs bäst i samspelet
Kaj Nyström rör sig mellan två världar

Dynamiska system

Jordi-Lluís Figueras ser glädje i matematik
Denis Gaidashev vill lösa ett av världens viktigaste matematiska problem
Warwick Tucker vill besvara de omöjliga frågorna

Geometri och topologi

Tobias Ekholms nyckel till framgång
Upptäckarglädje driver ​Thomas Kragh

Logik

Matematiken är självklar för Inger Sigstam

Sannolikhetsteori

Cecilia Holmgren går till roten med matematiska träd
Svante Janson skapar ny matematik med hjälp av fantasin

Statistik

Rolf Larsson vill bidra till klimatforskningen

Tillämpad matematik

David Sumpter vill förstå världen med matematik