Upprop i populär matteklubb

2015-09-01

Hallå där! Valentina Chapovalova, lärare och projektledare för Matteklubben på Ångströmlaboratoriet, en satsning för matematikintresserade elever i årskurs 2 till 9 i Uppsala kommun. Bakom initiativet står utbildningsförvaltningen som sedan hösten 2014 driver klubben i samarbete med Matematiska institutionen vid Uppsala universitet.

Läraren Valentina Chapovalova hjälper eleverna Yasmin Abdulahi och Alva Norén Evelius.
Foto: Mikael Wallerstedt

Hur många anmälningar har ni fått in till höstterminen?

– Till våra prova på-träffar i vecka 35 hade vi fått in cirka 250 anmälningar. Vi kommer att kunna ta emot ungefär 240 barn, cirka 90 barn i årskurs 2 till 4 respektive 5 till 6 och cirka 60 i årskurs 7 till 9. De åtta grupperna kommer att ha ungefär 30 barn vardera.
– Nu är det för sent att anmäla sig till hösten men man kan ställa sig på kö om det eventuellt blir lediga platser över.

Vad är syftet med Matteklubben?

Idén är att barn som är understimulerade i skolan ska kunna få ytterligare undervisning på sin nivå. Idag får elever som halkar efter på lektionerna stöd. Men inte de som ligger före. De får höra ”ni klarar er så bra själva”, så de får ha tråkigt på matten. Och då dör intresset, vilket ju är synd. Då förlorar vi de som senare skulle vilja plugga vidare och bli ingenjörer, programmerare, matematiker och så vidare.

– På senare tid har det varit fokus på att ge begåvade barn stöd. Men jag undviker att använda ordet ”begåvad” för det här har mest med intresse att göra. Det spelar ingen roll ur bra man är när man kommer hit. Om man har viljan och är intresserad och nyfiken, då kan man bli hur bra som helst.

Namn: Rio Hirano Ålder: 10 år
Vad är det som är så kul med matte?
Multiplikationstabellen. När man gör den
är det så tyst och man kan koncentrera
sig. Jag kom hit för att jag ville lära mig
mer matte. Dessutom vill jag inte bara
sitta hemma i soffan.
Foto Mikael Wallerstedt

Vad gör ni under träffarna?

– Eleverna får olika problem som de ska försöka lösa enskilt eller gemensamt genom konkreta experiment och logiska resonemang. När vi går igenom övningarna får de berätta för läraren hur de fått fram svaret och då spelar det ingen roll om svaret är rätt eller fel. Det vi vill veta är hur barnen tänkte. För när de får förklara och tänka kritiskt om sina egna och andras lösningar lär de sig mycket mer. Därför pratar och resonerar vi mycket inför, under och efter övningarna – det är inte bara svar, sen klar.

– Det här är inte ett komplement till en specifik skolplan förutom att vi också håller på med problemlösningar. Men det är inga kunskaper som får barnen att klara högre årskurser utan det handlar om färdigheter i att tänka.

Men om man inte har fått lära sig ett visst moment i skolan, kan man komma hit och ändå ta till sig det i er undervisning?

 – Absolut, det funkar hur bra som helst, bara man är intresserad och tycker det är kul. Det är liksom det enda kravet. Man kan inte tvinga något barn att göra de här uppgifterna, utan det gör de av egen fri vilja för att de tycker det är kul.

Vari ligger drivkraften för dig?

Det är nog att få se lite av hur man själv var som barn, i de här barnen. Att ha den här nyfikenheten. Det är väldigt tacksamt att jobba med elever som är intresserade, att få direkt feedback på något man säger. Speciellt i högre åldrar ser man hur snabbt barnen kan utvecklas, hur de tycker det bara blir roligare och roligare ju fler gånger de går.

Anneli Björkman                       

Läs mer om Matteklubben på bloggen https://mattebloggen.com/matteklubben/

Har du frågor om Matteklubben så kontakta Valentina Chapovalova