Matematiska institutionens nyhetsbrev - oktober 2018

Innehåll:

Warwick Tucker är tillbaka
Summer math camp – succén fortsätter
Kommer artificiell intelligens att ta över världen?
Esseen 100 år
Populärt att läsa matematik
Disputationer
Nyanställda

Warwick Tucker (foto: Christophe Delory)

Warwick Tucker är tillbaka

Under det förra läsåret var Warwick Tucker på sabbatsår i Lyon där han ägnade sig åt forskning. Nu är han tillbaka i rollen som institutionens prefekt. 

Välkommen hem! Hur har du haft det i Lyon?

Tack! Det har varit helt fantastiskt! Jag kände mig nästan som en doktorand på nytt: jag har bevistat mängder av seminarier, fördjupat och breddat mina ämneskunskaper, författat artiklar och rest runt och föreläst. Men framför allt har jag fått arbeta med riktigt duktiga forskare vid ENS de Lyon. Kontaktnätet jag byggt upp i Frankrike ser jag som väldigt värdefullt – det finns nu fantastiska förutsättningar (och konkreta planer) för fortsatt samverkan – inte bara för mig och min grupp, utan även för våra studenter och doktorander.

På ett personligt plan har det också varit härligt att se mina två döttrar ta sig an och bemästra det ganska hårda franska skolsystemet och lära sig ett helt nytt språk på bara tio månader. Det gjorde mig stolt!

Jag vill gärna se min utlandsvistelse som en slags prototyp. Det är verkligen något jag vill uppmuntra fler av oss att prova på!

Vad planerar du att göra under det närmaste läsåret? Några nyheter?

Prefektskapet står naturligtvis högst på agendan. Det är mycket som sker just nu inom universitetet och jag försöker att prioritera mina uppgifter vilket stundtals är utmanande. Goda villkor för att bedriva undervisning och forskning är mitt absoluta fokus. Vi har nu några spännande rekryteringar på gång. Att lyckas attrahera bra personer är en nyckel till framgång för vår institution. Mitt mål är att om två år kunna lämna över en institution i mycket gott skick. Då menar jag inte bara rent ekonomiskt, utan främst med avseende på våra arbetsvillkor. Vi har kommit en bra bit på vägen, men det återstår ännu lite arbete innan jag är nöjd.

Vid sidan av prefektskapet kommer jag naturligtvis att fortsätta med min undervisning och forskning. En del av det arbetet involverar fortsatt samverkan med mina kollegor vid ENS de Lyon. Jag har fått franska forskningsmedel av INRIA som ger mig de resurser som krävs för detta. Jag har också fått bidrag från STINT i samarbete med den brasilianska motsvarigheten CAPES. Här handlar det om ett treårigt utbytesprogram mellan min forskargrupp och grupper inom dynamiska system verksamma i Rio de Janeiro och Sao Paulo. Vi räknar bland annat med att få hit tre doktorander och tre postdocs från Brasilien. Det kommer att ge ett fint vetenskapligt tillskott till oss.

Slutligen har jag blivit utsedd som föreståndare till WASPs nationella forskarskola inom AI. Det rör sig om en gigantisk tioårig satsning av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse där över hundra doktorander kommer att utbildas inom AI. Just nu arbetar vi intensivt med att planera kursinnehållet, sommarskolorna, höstresorna och vinterkonferenserna för den första kullen på nästan fyrtio doktorander. Det är ett intensivt och utmanande arbete jag gläds mycket åt. Vår institution kommer definitivt att gagnas av satsningen.

Summer math camp – succéen fortsätter

Årets deltagare i Summer math camp: Mikolaj Cuszynski-Kruk, Johannes Granér, Einar Waara och Sara Freyland (foto: Alma Kirlic)

I augusti arrangerade institutionen den femte omgången av sommarlägret Summer math camp. Sommarlägret riktar sig till studenter som vill prova på matematisk forskning. I årets upplaga som handlade om ändliga kroppar och deras tillämpningar deltog fyra studenter. Vi har ställt några frågor till studenterna om deras tankar kring sommarlägret.

- Jag tyckte årets ämne verkade intressant. Jag har alltid tyckt det är något vackert med diskret matematik och ville lära mig mer.

                                            - Det var otroligt roligt och lärorikt! 

- I kurserna är uppgifterna oftast utformade för att kunna lösas och för att man ska lära sig något speciellt av dem. Här var det istället vår nyfikenhet som fick styra. 

                    - Samarbete är en större del av forskning än vad jag trodde.

Läs mer.

Kommer artificiell intelligens att ta över världen?

Fake news påverkar inte människors världsbild så mycket som vi kan tro. Det berättade David Sumpter i ett föredrag som han höll inom ramen för ett symposium arrangerat av Uppsala universitet i samarbete med Tokyo Tech.

Under föredraget berättade David Sumpter om en studie där forskare tittat på hur väl människor kommer ihåg falska nyheter som fabricerats i propagandasyfte, så kallade fake news. En grupp personer fick ett antal gamla falska nyheter presenterade och skulle avgöra om de mindes nyheterna eller inte. Några av de falska nyheterna hade förekommit under den amerikanska presidentvalkampanjen medan andra var påhittade av forskarna. Personerna som deltog i studien mindes de riktiga falska nyheterna i lika hög grad som de falska nyheter som forskarna hittat på. Enligt David Sumpter tyder det på att så kallade fake news inte har så hög inverkan på människors verklighetsuppfattning. 

David Sumpter

Raazesh Sainudiin, som arrangerade workshopen där David Sumpter höll sitt föredrag, har nyligen ägnat en stor del av sin tid åt att forska om påverkansoperationer inför det amerikanska valet. Han har tillsammans med sina kollegor undersökt hur ryska botar har påverkat den amerikanska opinionen. 

- När vi körde våra modeller visade det sig att botarna inte hade någon påverkan alls, säger Raazesh Sainudiin. 

Tror ni att artificiell intelligens kommer att ta över världen?

- Nej, det tror jag inte. Man använder fortfarande samma metoder som man gjorde när jag var student och jag har svårt att tro att det kommer att förändras inom en överskådlig framtid, säger David Sumpter. 

- Det beror på vad man menar med AI, säger Raazesh Sainudiin och fortsätter:

Raazesh Sainudiin (foto: Duncan Shaw-Brown)

- Generellt bygger dagens AI-metoder på statistik och lär sig från tidigare data. När AI tillämpas i ekonomiska syften kan det bidra till att bevara status quo, vilket inte nödvändigtvis behöver vara det bästa för samhället. Så av den anledningen skulle jag säga att vissa tillämpningar av AI kan "ta över världen" med potentiellt skadliga effekter på samhället. Å andra sidan kan vi som medborgare i demokratiska samhällen påverka hur AI kan tjäna samhället, så det är egentligen en fråga om den gemensamma mänskliga viljan. 

Workshopen genomfördes i samarbete med Combient och var en del av det femte gemensamma symposiet med Tokyo Tech och Uppsala universitet som ägde rum på Ångströmlaboratoriet 24-25 september.

Esseen 100 år

I september arrangerade institutionen en konferens till minne av Carl-Gustav Esseen. Han nådde stjärnstatus inom matematisk statistik redan som tjugosexåring med sin doktorsavhandling om centrala gränsvärdessatsen. Ingemar Kaj, som var Esseens sista doktorand, berättar om konferensen.

- Vi firade de hundra åren sedan födelsedagen 18 september 1918 med flera inbjudna internationella och nationella föredragshållare. Flera av Esseens tidigare doktorander deltog, bland andra Thorbjörn Théeden, senare känd som valexpert i televisionen, som berättade om sina minnesbilder från KTH-tiden. Allan Gut, som också var medorganisatör, gav en inledande översikt av Esseens verksamhet, säger Ingemar och fortsätter:

- Flera av deltagarna uppskattade möjligheten att se närmare på några av universitetets finaste byggnader – universitetshuset och Gustavianum.

Vad var höjdpunkten? 

- Ett föredrag, av Irina Shevtsova från Moscow State University, visar att Esseens idéer lever kvar idag och är en källa till ny och bra forskning. Ett annat, av Adrian Röllin från National University of Singapore, visade elegant hur Esseens arbete hänger samman med ett annat område av stor betydelse för sannolikhetsteorin som brukar kallas Stein's metod.

Vilka arrangerade konferensen? 

- En grupp på vår institution bestående av Tilo Wiklund, Allan Gut, Sven Erick Alm, mig och Silvelyn Zwanzig som initiativtagare och huvudorganisatör.

Car-Gustav Esseen

Populärt att läsa matematik

Intresset för våra matematikprogram växer. I år har antalet sökande till masterprogrammet i matematik nått nytt rekord. Även intresset för kandidatprogrammet i matematik håller sig på en fortsatt hög nivå. 

Masterprogrammet i matematik startade år 2007. Sedan dess har intresset för programmet ökat, med undantag för de två år efter att studieavgifter för studenter från länder utanför EU införts. Men intresset tog fart igen och jämfört med hösten 2015 har det totala antalet sökande mer än fördubblats. 

Sökande till masterprogrammet i matematik, alla inriktningar

Antalet sökande till kandidatprogrammet ökar också, men ökningen är inte lika kraftig som för masterprogrammet. I bilden nedan framgår det att den långsiktiga trenden är positiv men att intresset kan ha stagnerat. 

Sökande till kandidatprogrammet i matematik

Som vanligt är antalet sökande större än antalet personer som börjat på programmen. På kandidatprogrammet har vi ett tak på 35 personer, vilket innebär att det finns sökande som blivit reservplacerade och inte fått plats på programmet. På masterprogrammet registrerades totalt 47 nybörjarstudenter denna höst.

Disputationer

Institutionen gratulerar Jakob Zimmermann och Azza Alghamdi som nyligen disputerat i algebra respektive komplex analys.

Jakob Zimmermann på disputationen. Jakob är kvar på institutionen och jobbar som adjunkt under detta läsår. (foto: Alma Kirlic)

Näst på tur att disputera är Brendan Frisk Dubsky (5/12) och Björn Blomqvist (21/12). 

Nyanställda i september

Lektorer

Julian Külshammer

Doktorsexamen från: Kiel University
Arbetat på: University of Stuttgart
Forskningsintressen: Representation theory of finite dimensional algebras, especially quasi-hereditary algebras; A-infinity categories

Postdoktorer

Stefano Borghini

Doktorsexamen från:  Scuola Normale Superiore di Pisa
Arbetat på: Università di Trento
Forskningsintressen: Mass in General Relativity, overdetermined boundary value problems.
Hemsida: https://sites.google.com/view/stefanoborghini/

Gabriel Berzunza Ojeda

Doktorsexamen från: Institut für Mathematik of Universität Zürich
Arbetat på: Mathematische Stochastik of Georg-August-Universität Göttingen, postdoc in the research team of Anja Sturm.
Forskningsintressen: Probability theory, stochastic processes, branching structures and their intersection into a wide variety of (applied) probability models arising in random graphs, percolation, fragmentation, coalescent theory, random trees (of both the continuous and discrete kind), random walks and Lévy processes. For example, branching processes can roughly be thought of as models for populations of "animals" which breed, die and maybe move around in space. Related models have been applied to diverse problems from chemical and physical reactions, to population genetics and geology.

Forskare

Daniel Krenn

Doktorsexamen från: Graz University of Technology, Austria
Arbetat på: Graz University of Technology, Austria and Alpen-Adria-Universität Klagenfurt, Austria
Forskningsintressen: Probabilistic and analytic combinatorics, asymptotic enumeration, analysis of algorithms

Nya doktorander

Martin Andersson (Handledare: Warwick Tucker)
Aksel Bergfeldt (Wolfgang Staubach)
Fabian Burghart (Cecilia Holmgren)
Carmina Fjellström (Kaj Nyström)
Malte Litsgård (Kaj Nyström)
Christoffer Olsson (Anders Öberg)
Markus Thuresson (Julian Külshammer)
Yuqiong Wang (Erik Ekström)

Amanuenser (alla) 

Sandra Berg
Joel Dahne
Malvina Fröberg
William Hedlund
Christoffer Hindlycke
Axel Husin
Emil Hössjer
Simon Johansson Nyberg
Erik Landstedt
Julia Landström
Emil Ledberg
Erik Persson
Ralf Pihlström
Christoffer Söderberg
Marcus Vaktnäs
Einar Waara

-

Nyanställda som börjat i oktober kommer att presenteras i nästa nummer. Om du började i september och inte är med i nyhetsbrevet, kontakta redaktionen så presenterar vi dig nästa gång.