Matematik

Vad är matematik?

Kul, vackert, användbart, komplicerat, abstrakt, svårt? Svaret varierar beroende på vem du frågar. Men matematik är den enda vetenskap där sant är sant och falskt är falskt, nu och för all framtid.

Du har säkert hört uttrycket matematik finns i allt. Det innebär bland annat att matematik går att observera i naturen. Om du tittar noga på solrosen på bilden ser du att dess frön är ordnade i spiraler. Räknar du antalet spiraler som är riktade åt höger och antalet som är riktade åt vänster ser du att de utgör talen 21 och 34. Dessa tal är så kallade fibonaccigrannar. Det innebär att de står bredvid varandra i fibonaccitalföljden, en följd där varje tal utgör summan av de föregående två talen: 0, 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34 osv. Detta mönster är mycket vanligt i spiralliknande strukturer i naturen.

Uttrycket kan också betyda att matematik kan hjälpa oss att förstå olika fenomen, att vi kan göra prognoser med hjälp av matematik och att matematik ligger bakom tekniska uppfinningar. 

Matematik och dess nytta

Det fanns en tid då man trodde att matematiken var uträknad. Det var 1700-tal, integrationskalkylen var uppfunnen och många ansåg att allt var klart. Men hundra år senare kom den abstrakta algebran och matematiken utvecklades explosionsartat. I dag är matematik en dynamisk växande vetenskap. 

Vid Uppsala universitet har den matematiska forskningen på senare år förgrenats och omfattar en rad områden inom både abstrakt och tillämpad matematik. Vi har forskare som försöker lösa ett av världens viktigaste matematiska problem, de så kallade Navier-Stokes-ekvationerna, som inte bara är intressanta matematiskt utan också ytterst användbara.

En annan av våra forskare har hittat en oväntad koppling mellan matematik och fotboll:

Matematik kan man ägna sig åt på olika sätt. En del är intresserade av att utveckla ett särskilt matematikområde medan andra tycker om att använda matematik för att lösa konkreta problem.

Vad jobbar matematiker med?

Matematiker är mycket eftertraktade på arbetsmarknaden. Prognoser talar för att efterfrågan fortsätter vara hög i framtiden.

Forskning är bara ett bland många områden där människor med hög matematisk kompetens är verksamma. Det vanligaste yrket bland våra tidigare matematikstudenter (alumner) är aktuarie. Andra vanliga titlar är biostatistiker, systemutvecklare och analytiker. Ett yrke som är på uppgång är data scientist.

Våra alumner finns på företag som SPP, Swedbank, Combient, Scandia liv, Statistiska centralbyrån, Elekta, Uppsala Clinical Research, Regionalt cancercentrum, Max Matthiessen, Prover, Försvaret, First Derivatives, Itiviti, Accenture, Qliro, ÅF, Göteborg Energi och många fler.

Vi arbetar aktivt med att stärka kopplingen till arbetsmarknaden inom våra utbildningar samtidigt som vi ser till att bibehålla möjligheten till fördjupning i teori för de studenter som är intresserade av en forskarkarriär. Våra lärare är aktiva forskare med många internationella kontakter.

Matematikforskare blir du om du läser kandidat- och masterprogram i matematik och därefter går forskarutbildningen, som vanligtvis tar fem år. Det går även att söka till forskarutbildningen inom främst tillämpad matematik om du har läst något annat program (t.ex. ett civilingenjörsprogram) där relevanta kurser ingår.

Möt lärare och forskare i matematik

Cecilia Holmgren har alltid drivits av en stark lust att lösa problem och bestämde sig redan som tonåring för att bli matematikforskare. Jordi-Lluís Figueras var uttråkad av skolans matematik och hade en lärare som sa att han aldrig skulle klara av att läsa matematik på universitetet. Tobias Ekholm (bilden) ville bli fysiker men fastnade för matematiken när han läste sina första universitetskurser. I dag forskar de alla i matematik.

Intervjuer med Cecilia, Jordi och Tobias samt andra forskare och lärare

  • Finns tal?

  • Komplexa system

  • Nyfiken på oändligheten?